Mimi 2.0

Hemma från en slapp dag på jobbet, där jag mest bara satt och drack läsk och läste Kalle Anka. Bortsett från en och annan störig kunden (jag hatar att jobba med ett serviceyrke!) så har dagen varit tipptopp. Nu är det dags att tjäna lite mer pengar på livespel!

Här kommer en bild på min mage. Proffsigt redigerad, och allt. Jag tänkte slänga upp en med regelbundna mellanrun för att se om det blir någon förändring eller inte. På bilden väger jag gissningsvis ca. 67 kg (har ingen våg, men har legat ganska stabilt på den vikten det senaste året) och är 170 cm lång.


(klicka för större bild)

Jag pysslar lite med båda för att förena nytta med nöje. Jag sitter ju ändå och häckar framför en massa fotbollsmatcher, så då kan jag lika gärna tjäna en hacka på det. Både idag och igår har jag dock varit lite okoncentrerad men idag, till skillnad från igår, hade jag lite flyt. Spel på fyra matcher och 725 kr plus, vilket innebär att den svidande förlusten nu är eleminerad. Det känns bra. Att äntligen få slappna av efter 45 minuters bitande på naglarna under Valencia - Atletico Madrid (spelade under 4,5 mål, matchen slutade 3-1), känns ännu bättre. Imorgon ska jag jobba, vilket innebär att jag missar större delen av söndagens matcher. Det känns lite surt, eftersom tradingens/bettingens tim"lön" ofta är högre, men ett riktigt jobb ser ju bättre ut på CV:t. Haha!

skulle jag vilja se ut såhär:



Men enligt MyHeritage ser jag mer ut såhär:



Det är förstås inte heller fy skam, men i princip så långt ifrån mitt ideal som man kan komma. Dags för en omvärdering, kanske?

Captain Fantastic hade ingen annan än målvakten mellan sig och målet, men istället för att skjuta gav han bort målet till Fernando Torres strax till vänster om honom, vilket ledde till Torres första mål i FA-Cupen, i hans första match sedan Marseille i november förra året. Det är så jävla fint att jag blir tårögd.

Än så länge går det framåt på alla plan förutom ett: det ekonomiska. Igår förlorade jag 600 kr och det sved ordentligt. Saldot är dessutom lägre än vanligt så här efter jul. Att jag dessutom ska utomlands nästa vecka bidrar knappast. Så är det dock ibland - det går upp och ner. På de andra planen går det som sagt bra. Jag läser och studerar mer än tidigare och har för tillfället snöat in mig civilrätt vilket på något vänster lyckas vara både väldigt intressant och otroligt tråkigt. Bara det räcker för att göra mig fascinerad. Jag jobbar dessutom för fullt med min lite för mjuka kropp och har hållit bra koll på både maten och träningen. Kompis, det går bra nu!

Jag har en fantastisk oförmåga att lägga i mitt tycke ointressanta saker på minnet. Olyckligtvis faller det sig så att många av dessa ”ointressanta” ämnen faller inom ramarna för vad som anses vara allmänbildande. Eftersom devisen ”practice makes perfect” i mitt fall stämmer mycket väl drar jag igång mitt första bloggprojekt: Allting gånger sju. Under sju dagar ska jag läsa in mig på ett speciellt ämne. Resultatet redovisas i form av texter i bloggen, vilket är praktiskt eftersom det både ger mig en möjlighet att upprepa det jag läser genom att skriva om det, samt gå tillbaka och läsa om det vid behov. Eftersom v redan är mitt i första veckan, och jag åker iväg mitt i andra veckan kommer jag börja vecka tre. Fram till dess ska jag gräva ner mig i rättskunskap och fotbollsstatistik.

Överarmar: 28,5 cm
Handleder: 16 cm
Byst: 95 cm
Midja: 71 cm
Höfter: 93 cm
Rumpa: 103 cm
Lår: 61 cm
Vader: 37 cm

Det finns få saker jag uppskattar så mycket som genuint vänliga människor, för vilka det är en självklarhet och inte ett tvång att alltid anstränga sig för att få andra människor att må bättre. En sådan människa vill jag vara, och därför ska jag i år lägga manken till för att bli en bättre person.

Följande kategori handlar om min strävan efter att sluta vara ett cyniskt arsle, och istället bli en mer trevlig och omtänksam version av mig själv.

Jag, liksom många andra, tycker om pengar, och jag är övertygad om att pengar bidrar till en människas goda hälsa, eftersom ekonomisk trygghet eliminerar många orosmoment i livet. Det ger en dessutom möjligheten att köpa förutsättningar för lycka.

Kategorin kommer avhandla allt som berör min ekonomi och dess upp- och nedgångar.

Jag har alltid värderat kunskap väldigt högt, så till den grad att jag väljer bort nöjen till förmån för sådant som på ett eller annat sätt kan bidra till att utveckla mitt intellekt, och väljer mina vänner efter hur intelligenta, kloka eller allmänbildade de är. Det är givetvis ett hemskt sätt att välja vänner på, och jag ska sluta med det i år, men så har fallet varit. Hur uttjatad det än må vara är kunskap makt, och det vill jag ha. Jag är av den tron att en människa som lägger tid och energi på att aktivt söka ny kunskap, också kommer att bli en bättre människa.

I kategorin kommer min strävan efter kunskap inom alla ämnesområden redovisas.

Att utseende är viktigt, både på ett personligt och ett proffessionellt plan, är nog de flesta överens om. Ett flertal studier har visat på samband mellan framgång och ”rätt” utseende, och sambandet mellan en god självkänsla och ett utseende man är nöjd med är också starkt. Jag är överlag nöjd med mitt utseende, men några stora justeringar behöver göras, för att därefter slipa på detaljerna. Den främsta justeringen handlar om kroppen och dess form och storlek. Ett par kilo fett behöver skalas bort för att muskelkonturerna ska kunna framträda ytterligare. Kosten ska läggas om och skräpmat i all bemärkelse ska till stor del uteslutas. Därefter ska klädstilen bli mer genomtänkt, håret ska kammas till, hyn ska vårdas bättre och utseendet i stort ska få ta lite mera fokus.

Den här kategorin kommer således behandla allt från hudvård till kläder till träning. I slutet av året ska jag vara top notch.

Årets musik:

Känns moget att svara football anthems och happy hardcore, men det är nog så. Irländsk rebellmusik kvalar nog också in. När jag tänker efter är det faktiskt en utmärkt sammanfattning av mitt år (säger mer om 2008 än om mig!).



Årets låt:

Mitt musikintresse har varit väldigt svalt under det senaste året (min musikmapp innehåller ynka 586 filer). Högst upp på min ”mest spelade”-lista i min mobil står dock The Belfast Brigade med The Irish Brigade (det senare är bandet), så det blir väl den. Å andra sidan har jag bara haft mobilen sedan i somras, så det är inte riktigt rättvist. I början av året var jag insnöad på Dropkick Murphys, och då spelades främst Echos on ”A” Street, The State of Massachusetts (knepigt att stava till, var tvungen att wikipedia) och Fields of Athenry. Några exempel på andra låtar som har spelats plågsamt ofta är: Braille – Shades of Gray, Rotterdam Terror Corps – Lonsdale (min alarmsignal och världens bästa sätt att vakna på), Cage – Suicidal Failure, Thomas Rusiak – Oceans (känns väldigt tidigt 2000-tal), Audio Bullys – I’m in Love, Cat Stevens – Wild World, Cock Sparrer – Battersea Bardot och Chors – Ahludasht. Årets låt får bli Party Animals – Have you Ever Been Mellow.

Årets film:

Knepigt. Mitt filmintresse är obefintligt och av de 965 filmer som enligt movieweb.com släpptes 2008 så har jag sett 21 st vilket är lite mer än 2 %. Av de 21 filmerna tyckte jag bra om 2 stycken: Rambo och Madagascar. Det säger väldigt mycket om mig, faktiskt. Årets film blir Rambo, för att Rambo är Rambo, liksom. Däremot har jag ännu inte sett Gonzo: The Life and Work of Dr. Hunter S. Thompson och Choke. Hade jag gjort det hade konkurrensen varit hårdare.



Årets tv-serie:

Så jävla enkelt. Oz, förstås, men det är bara för att det är den enda tv-serien jag älskar, vördar och tvingar på andra. Av de serier som lanserades i år så har jag sett typ... 4 och fastnat för 1: The Big Bang Theory.

Årets bok:

Under 2008 läste jag 54 böcker, varav majoriteten var skönlitteratur. Årets bok är kanske My War Gone By, I Miss It So som visserligen trycktes... -99, tror jag, men som jag läste i år. Mest för att jag gillar titeln. Annars snöade jag in på ”fascistisk jävla propaganda”, som min vän uttryckte det, och avverkade bl.a. En tom säck kan inte stå, For My Legionaries och Mein Kampf (sjukt tråkig). Även böcker om organiserad brottslighet är överrepresenterade. Listan med favoritförfattare utökades med Umberto Eco och jag köpte på mig/tjatade till mig Chuck Palahniuks samlade verk.



Årets händelse:

Spanien vann fotbolls-EM. Torres (jag älskar dig) gjorde det avgjörande målet. Annars fick jag åka engelsk polisbil. Det var spännande.



Årets statistik:

Min inre statistiknörd ruskade liv i mina matematiska kunskaper genom att introducera fotbollsstatistik. Tack vare statistik i kombination med live-spel klirrar det numera gott i kassan nästan varje dag, och jag känner mig som Krösus.

Årets töntigaste:

Manliga Lucior i jämställdhetens namn, tätt följt av Fru Gårman.

Årets ”vem fan är det då?”:

Barack Obama. Jag, mitt oallmänbildade våp, hade aldrig hört talas om honom innan han började slira omkring i demokraternas valkampanj. McCain hade man ju hört om, men Obama, han kom som en vårvind, minsann.



Årets mat:

Smörgåsrån med mjukost (breakfast of champs!), ost & broccolisoppa, skorpor med smör, vaniljyoughurt med havregryn, och proteindrinkar (med chokladsmak, preferably). Mina smaklökar har ingen standard alls.

Årets dryck:

Guinness. Speciellt under mina veckor i England, då jag köpte Guinness istället för mat och gick ner 7 kilo. Underskattad bantningsmetod.



Vad händer 2009?

Överlag känns 2009 som ett mellanår. Jag ska inte göra något extraordinärt eller ens anmärkningsvärt. Till 2010 ska jag dock ha ett annat jobb, och jag ska ha snyggat till mina betyg så att jag kan gå en anständig utbildning. Jag ska fortsätta vara öppen och social och vid slutet av året ska jag vara smartare, snyggare, trevligare och rikare. Jag har ett enda mål som inte är diffust eller luddigt.

Nyårslöften:

Se Liverpool spela på Anfield.

Inledde det nya året med en uppfriskande promenad på 2,5 timme. Anledningen stavas o-f-l-y-t. Jag och nattrafik är liksom inte meant to be. Lyckades missa första nattbussen (i förorten åker vi buss!) med ungefär två sekunder, och den andra dök helt enkelt inte upp. Schyst. Eftersom jag är en så pragmatisk människa så beslutade jag mig för att traska hem, vilket givetvis var en dålig idé. Varje gång jag går hem, oavsett om det är från Söder, Danderyd eller Hässelby så går jag vilse, och varje gång så hamnar jag i Solna, där jag alltså inte bor. Att irra omkring i Solna är aldrig att rekommendera. Det är definitivt inte att rekommendera om du har tagit din jättetunna (men snygga) jacka eftersom du ”ändå inte ska vara ute så mycket” och dina nya (men snygga) skor eftersom du ”ändå inte ska gå så mycket”. I övrigt har nyår varit bättre än förväntat. Spenderade tolvslaget i goda vänners lag, som sig bör, och återfann en gammal kärlek - bacardi breezer med melonsmak (mentalt är jag fjorton år). Jag fick ett nytt favoritord (kadaverlydnad) och tog 43 meningslösa bilder med min mobilkamera. Gott nytt år.

Imorgon är det 2009 - ett ojämnt mellanår. Det känns som en dålig start, men jag är inte den som är den. Inte från och med imorgon, i alla fall. Från och med imorgon ska jag vara en positiv och bra person på alla sätt och viss. Det ser jag fram emot. De sista timmarna innan tolvslaget ska jag vara extra bitter och grinig för att liksom "rensa ut alla slaggprodukter", som man säger. Skål på det!